all of me, loves all of you

Bilderna är världens bästa Elin tagit♥
 
 
Panikslagen över att inte ha hunnit fixa en fotograf som kunde öreviga mig och Simon, finklädda som aldrig förr, ringde mamma till Elin som åker hem från skara och tar världens finaste bilder på oss. TACK Elin jag är så oändligt tacksam!! 
 

Om balen

Jag har som plan att försöka blogga ikapp alla roliga bestyr jag varit med om den här våren, och jag börjar med en utav de sakerna som ligger mig närmst om hjärtat, balen.
 
Redan i början av september började förberedelserna, jag sitter i balkommittén och har under ett års tid lagt ner på tok för många timmar på det här kalaset. Tyvärr fick vi inte vara med och bestämma mat, underhållning eller artisten i år men va tusan vi har försökt att inte hänga läpp för det. Meeeen, efter månader av planering kom äntligen dagen jag väntat på så länge, min alldeles egen studentbal. Jag har varit balvärd på 5 olika baler men denna var ta mig tusan den bästa jag någonsin varit på. T A C K alla mina fantastiska vänner som rockade sönder hela kvällen♥
Tidigt i torsdags morse åkte jag till frisören där världens bästa pia gjorde mig till en prinsessa, tack Pia!!
 
Sen drog jag och Simon och fotograferades av Elin men det är en helt annan femma och det tar jag i ett helt annat inlägg. Efter det åkte vi hem till min klasskompis Matilda som hade ordnat ett fantastiskt förmingel! På bilder ser ni hela tjocka klassen, eller hälften. 15 tjejer och våra baldater.
 
Sen åkte vi kortege och gick runt och visade upp oss för halva jönköping. Får alltid för mig konstiga saker och den här gången hade jag bestämt mig för att åka segway när alla andra åkte fräsiga sportbilar, why tilda?? Jaja sagt och gjort, jag och simon gled in på varsin sewway. På bilden har ni mitt dreamteam och våra baldater!
 
Sen mingalde vi på Le Trottoir ett tag innan vi bjöds upp till Spegelsalen.
Här var det dukat för fest och söta Lisa var mer än taggad!
Julle, Simme, Linne och jag. God i love smeknamn!
The dreamteam igen, denna gång poseandes på toaletten! Från vänster: Lisa, Linnéa, Julia , Jag och Hanna
Sen kom efterrätten in, pampiigt!
Efter det dansade vi vals men efter några låtar slutade det i kongatåg genom hotllet, och lite skriksjungande till massa klassiker.
Sen var vi nöjda och började traska mot efterfesten. Här har the dreamteam förökats♥
Hanna bar julia like a real gentleman och sen låtsades vi kunna alla Niellos låtar för att ha lite extra kul.
Och här har vi ytterliggare någon diffus bild från efterfesten, min klänning hade glidit allt för långt ner men tror att jag hade gett upp det där med att ha den på plats. Sen fortsatte vi dansa och skriksjunga till dåliga låtar tills klockan blev alldeles för mycket och då somnade vi tätt intill varandra. Snipp snapp snut så var vår fantastiska bal slut. 
T A C K  igen alla♥♥♥♥♥
 
Imorgon bjuder jag på fantastiskt fina balbilder från Elin!

fem dagar kvar till frihet och jag hann ångra mig

Om fem dagar springer jag ut från skolan som tagit all min energi de tre senaste åren. Lämnar med glädje linjen som fått mig gråta av frustation och släckt alla mina drömmar. Det ska bli så förbaskat skönt att lämna sitt livs sämsta beslut bakom sig, gymnasievalet.
 
Men samtidigt gör det så ont att lämna mina fina klasskompisar som jag faktisk har hunnit lära känna de senaste veckorna, och framför allt gör det ont att lämna mitt dramteam. 
Det gör ont att lämna tråkiga rutiner, skolmaten och de få prov vi haft. För visst är det en ganska härlig känsla att lämna lektionssalen och inte veta om man lyckades skrapa ihop poäng till ett F eller till ett A?
Eller att glufsa i sig mat man aldrig ens hade övervägt att äta om det serverats på köksön hemma på kärrsvägen. Det är de där småsakerna man egentligen aldrig tänker att man kommer sakna som kommer göra mest ont tror jag.
 


Jag bestämde mig för flera månader sedan att jag slutat blogga, hade ändå aldrig något kul att publicera och det var en onödig last på mina axlar. 
Men så slog det mig torsdags kväll, när jag satt finklädd som en prinsessa på min alldeles egna studentbal, att hur ska jag kunna komma ihåg kvällar som dessa om jag aldrig får skriva av mig? Och i samma sekund bestämde jag mig för att damma av min egna personliga, men ack så offentliga, dagbok. 
Välkomna tillbaka mina kära vänner.